Busterstarlet cup

Varning för långt inlägg :)

Oj vart ska jag börja? Men detta inlägget kommer handla om mora cupen med underbara innebandylaget.

Vi kom dit på torsdag, vi spelade första matchen mot Edebäck och vann den med 6-0. Kändes helt underbart, kändes som om början på något stort. Sen vid halv tio så var det dags för match igen, samma där. Den vann vi också med 6-0, vilken match! det var så roligt att spela just då och det var jag inte ensam om. Stort leende på läpparna. Första matchen på lördag spelade vi klockan halv tolv eller någonting, den vann vi med 9-0 tror jag det var. Lika där, var ruskigt skönt att spela den matchen också. Också var det så underbart att vi vann! vi är för bra. Vi spelade en till match sen klockan två, tre nån gång där. Åh gud vilken match alltså, vad nervös vi alla var under matchen! dom började matchen efter några minuter med en ledning med 1-0. Men nej, dom var inte bättre än oss inte. Vi kämpade från topp till tå. Tillslut så gjorde vi mål, kändes helt perfekt. När det var två sekunder kvar av matchen så blev det straff, och ja det var jag som skulle lägga den. Var som om att skulle det bli oavgjort, eller skulle jag sätta den så vi vann? Men nej, denna gång så räckte det inte till. Jag missa den. Var sjukt missnöjd över mig själv, sjukt mycket faktiskt. Men vi förlorade ivf inte den matchen utan den slutade 1-1. På söndag så blev det att spela match klockan tjugo över elva, semifinal. Den vann vi att också, fy tusan så skönt. Klockan tjugo  tre var det dags för final, alla var hur nervösa som helst. Men vi taggade riktigt, för vi ville och det var vi som skulle vinna. Fandes ingenting annat för oss liksom. Dom började med en ledning under matchen. Då fick vi ruskigt mycket panik. Men sen så gjorde vi ett mål, och gud vilken känsla det var. Blev en stor lättnad efter det målet. Då kunde man andas igen. Det stod alltså 1-1, när klockan stod på 15:00 så stod det fortfarande det. Vilket betydde att det skulle bli sudden. Då var det bara att ta tre djupa andetag och bara köra. Då var det jag, Klara och Amanda som var forwards. När det hade gått 2 minuter ungefär så hände det nått otroligt. Amanda gjorde målet och ja, känslan var obeskrivlig. Fy kändes som om det inte var sant alltså! vilket känsla. Ojoj vilka rysningar jag fick, gud vad jag blev glad då. Vi tjejer är för bra, vi kämpar tillsammans och visar varandra och publiken hur mycket vi vill vinna. Resultatet var så rättvist att vi vann, vi är värda det så mycket som vi kämpar. Vi kämpar inte för en, utan vi kämpar för varandra. Det fandes inget annat än guld för oss i våra ögon. Men vi klarade det också, vi är bäst! bättre än alla andra helt enkelt, det bara är så. Vi är bäst, bäst i hela värmland


Efter matchen så var det dags för prisutdelning då det blev ett stort leende. Jag fick komma fram och hämta pokalen. Sen så stod vi där och då ropade dom upp ett speciellt pris. Det var ett pris för alla 98or som var med och det var bara en som skulle få det av dom. Det var poängligan. Det var jag som fick det, gud vad det ryste till i mig då. Glad blev jag, så himla glad! Sen så skulle dom säga dom som kom med i all star tem, och där kom jag också med :D Fick också matchens lirare 3 av 6 gånger under cupen. Överlycklig!

Helgen har varit helt underbar, inte bara att vi vann. Utan också att den spenderades med världens bästa lag. Vi är så bra tillsammans, vi är bäst!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0